Att det kan va så kul att skrämmas! :P

Jag tycker det är så barnsligt jävla kul att skrämmas och att själv bli skrämd! Det är nått jag aldrig kommer växa ur :P

Kollade på Wipeout igår o höll på att krevera av skratt. Sofia Wistam intervjuar en kille och frågar vad han har för vinnarvrål, varpå han vrålar högt mot henne så hon flyger iväg o ramlar nej på marken för att hon blir så rädd! =D jag skrattade så jag började gråta!

... och idag när jag står på lagret på jobbet och letar lite jeans i tystnaden som råder där bak, så kommer Mathias out of nowhere och skrämmer mej. Jag blev så jävla rädd så jag skrek högt hahaha. Vilken tur att det inte var några kunder i butiken vid tillfället :P

Vilket jävla område man bor i!

Gaah jag tror jag blir galen snart... som lilltjejen som satt o pratade med sej själv. Bor jag här för länge blir jag likadan...

Varför ska det alltid vara krångel i tvättstugan?? När jag har bokat en tid, och dessutom inte tvättat på ca 2 månader så behööver jag min tvätttid! MEN när jag kommer ner så är det ännu en som tvättar. Två maskiner är tomma så jag börjar fylla dom ( medan hon sitter på en stol o glor på mej! ) När jag fyllt mina maskiner frågar hon hur länge jag ska vara nere och säjer att hon kommer tillbaka om 10 min så jag får inte stänga till dörren för då kommer hon inte in igen eftersom det är MIN tvättid!
Jag tänker fasen inte lämna min tvätt helt obevakad där nere med folk springandes där och dörren öppen, icke i detta område!!! Så där satt jag på min pinnstol och tänkte att jag får väl sitta i 10 min då tills hon är klar... 10 min går, 15 min, 30 min... efter 40 min kommer hon ner med man o barn o säjer att hon har 10 min kvar... "Behöver du torktumlarn?" Jaa klart som fan jag behöver torktumlarn! Asså hade hon tänkt använda tvättstugan ännu längre om jag inte skulle haft den. Jag satt där nere i källaren måttligt irriterad och med träsmak i arslet...
... för att sedan upptäcka när jag ska gå att nån idiot har fifflat med dörren till tvättstugan så det går inte att låsa! Alltså måste jag ändå lämna min tvätt obevakad.. jag blir så trött på dessa idioter till folk som bor här. Behöver jag säja att det är i Hammarkullen jag bor?!? Folk här har ingen respekt för varken grannskapet, områdesvärden eller skattebetalarna. Det skitas ner, förstörs, vandaliseras... men kan ju undra varför? Varför vill dom bo så?

Vissa människor är härliga!

Jag satt på vagnen hem ikväll och kom att tänka på en händelse med min underbara kusin och höll på att börja skratta högt :P

Det var såhär att jag skulle köpa ett fodral till min ipod och eftersom min kusin jobbade på elgiganten åkte vi dit så hon fick hjälpa mej. Hon packade upp det ena efter det andra fodralet och fick packa in dom igen som jag inte ville ha. Det var visst lite besvärligt att få in dom snyggt igen, varpå hon säjer:
- Det är tur man är adopterad, annars hade man suttit och hållit på med det här hela dagarna!
(Hon är adopterad från korea kanske ska nämnas)
Hahahaha mamma o jag började skratta så vi knappt visste vart vi skulle ta vägen. Hon är allt för härlig!

Är jag övergiven?? (hehe)

Härligt kort dag på jobbet, men samtidigt kändes den lång... Såg fram emot mitt möte med min vaniljlatte redan när jag gick upp idag haha, och ja självklart att sitta där med Sess oxå ;P Jag tror nog allt att jag blivit lite lätt "caféberoende". Vad gör man åt detta?? Eller kan man låta det vara som det är? :)

Sen följde ett väldigt roligt, men håårt dans pass! Gaah jag känner mej aldrig så utkörd och helsvettig som efter ett danspass med Annelie. Jag tror allvarigt att jag ska ramla ihop på golvet och dö efteråt haha. Meen va kul! =)

På vagnen hem med Pepzi, i en diskussion om man är "bossig" i vardagen vs i sängen...
- Jaa jag tror nog att vi lärt oss att motsatsen till "undergiven" INTE är "övergiven" hahahaha där fick jag mej allt ett gott skratt!

Ungar kan va härliga :P

Fyra åringar kan allt vara härliga :) Speciellt en lillgammal liten tjej vid namn Nova. Jag lekte med henne inne på hennes rum härom kvällen, men kände efter ett tag att jag var lite kaffesugen så jag satte mej i soffan tillsammans med hennes mamma med en kopp. Då kommer hon in till mej o vill att jag ska komma med henne till rummet o laga mat, varpå jag frågar om vi inte kan laga mat här eftersom jag vill dricka mitt kaffe o prata med hennes mamma. Då säjer hon med utslagna armar, på ganska bred gotländska och med en ton som att jag skulle va helt knäpp "Ska ja bär in spisen häär då ella??"
Haha ja den kvällen fick jag mej allt många skratt :)